torsdag 2 februari 2012

Blåbärssufflé (och om ångest för att misslyckas)

Jag har aldrig gjort sufflé förut. Jag tror inte ens jag har ätit det någon gång, även om det verkar så himla gott. Anledningen till varför jag inte gjort sufflé, är för att det sägs vara så svårt. Om något är svårt är risken stor att jag kommer misslyckas och det gillar jag inte. Jag är värdelös på att misslyckas. Här hemma är O och barnen livrädda varje gång jag provar något lite mer avancerat recept, för när det inte blir som jag har tänkt, tappar jag helt greppet. Antalet fula ord som far ur min mun är genant många och när jag väl har lugnat ner mig och inser hur idiotisk jag är som surar över misslyckade macarons till exempel, ja då skäms jag. Man kan tro att jag är 3 år, inte 35.

Alltså, det här är något jag behöver jobba med. Jag tänker mig en strategi med två inriktningar: jag behöver bli bättre på att hantera misslyckanden (naturligtvis) och jag behöver bli bättre så att jag inte misslyckas. För problemet är att när jag väl har misslyckats med en sak en gång, då ger jag upp. Inte alltid, men oftast. Och det är ju verkligen helt värdelöst. Så från och med nu ska jag ta mig an lite svårare tekniker och inte ge upp förrän jag har lyckats få till en lyckad rätt. För några veckor sedan gjorde jag petit chouxer till förbannelse. Inte så himla svårt egentligen, men mina blev degiga i mitten varje gång. Jag tror det var på fjärde försöket jag lyckades och då var jag väldigt nöjd med mig själv. Mallig som jag är ska jag visa upp mina petit choux-bakelser i ett kommande inlägg.

I helgen bestämde jag mig för att göra sufflé för första gången och förberedde mig mentalt för att det här kommer misslyckas. Jag var mycket noggrann och följde varje tips jag memorerat från diverse matprogram. Det roliga var att suffléerna blev bra. På första försöket! Inte perfekta, för de sjunk ihop en del, men inuti var det trots allt en bra konsistens. Bara en minut till i ugnen och de hade blivit perfekta. Nästa gång blir det bra och när jag väl lärt mig behärska konsten att göra sufflé, ja då är det dags för en ny utmaning. Jag vill lära mig att göra chokladfondant, moussetårta och skummad skaldjurssås. Det finns ju hur mycket kul som helst att pröva på. Efterrätter med eget spunnet socker hade varit kul att bjuda på någon gång. Ja, som ni förstår, listan kan bli lång.

Såhär luftiga såg suffléerna ut när de var inne i ugnen
Så här såg de ut när de serverades...

Här kommer i varje fall receptet på blåbärssuffléer. Jag hittade det i ett gammalt nummer av Laga Lätt.

Blåbärssufflé
8 portioner

225 gram frysta blåbär
2 msk maizena
1 dl socker
4st äggvitor
1 dl socker

Garnering:
florsocker

Koka ihop blåbär, maizena och 1 dl socker till en kräm och låt svalna. Smöra och sockra suffléformarna ordentligt, ända upp till kanten. Vispa äggvitorna till fast skum och tillsätt 1 dl socker lite i taget. Vänd ner lite av äggvitan i blåbärskrämen tills den är slät. Vänd sedan ner resten av äggvitan med en slickepott. Fyll formarna upp till kanten och dra med ett finger längs med insidan av formen hela vägen runt. Ställ formarna i kylen tills de ska gräddas. Sätt ugnen på 200 grader. Grädda suffléerna ca 12-14 minuter (jag hade mina i ugnen i 15 minuter och hade alltså behövt en minut till på sig för att bli helt perfekta. Tiden beror nog mycket på ugnen så håll suffléerna under uppsikt medan de gräddas) på understa falsen i ugnen precis före servering. Pudra med florsocker.

7 kommentarer:

Josefine sa...

Om det behövs kan du alltid säga till om du vill ha testsmakare. Vi kommer på fem röda. På riktigt... eller typ. Du vet hur vi är med att hålla tider.

Helena mitt i smeten sa...

Ni är alltid välkomna! Och jag behöver verkligen testsmakare, för det är inte hälsosamt att äta allt det jag lagar! Snart rullar vi fram!

Kim sa...

Oj oj oj vad jag känner igen mig i det där beteendet. Michael sa en gång till mig: du får lova att inte bli sådär arg om det inte blir så bra som du hade tänkt dig. Egentligen gäller det inte bara matlagning utan även andra saker i livet.
Men som du säger, det är nog dags att börja ÖVA på att misslyckas, men det är klart, helst vill man ju lyckas.
Jag har ätit sufflé en enda gång, och jag tror faktiskt att det var just efter det här receptet. Gott var det iallafall.

Fröken Dill sa...

Haha, de blev ju jättefina! Vilken härlig färg! Har bara gjort suffle en gång och de blev bra. Kanske är det inte så svårt, knepet är bara att man måste servera dem direkt. Minns en kompis som hade sådan ångest för sin nya killes ex, vars matlagning tydligen var omtalad "han säger att hon till och med brukade göra suffléer" suckade min kompis.

Tant Gul sa...

Oj det där känner jag så väl igen. Att bli så arg när man misslyckas och att aldrig försöka igen. Sån har jag varit jätte, jättemycket. Jag brukar säga att det är ett typiskt "duktiga flickor problem". Men jag har blivt mycet bättre på att hantera det. Jag inte helt fri från beteendet men jag har precis som du skiver att du tänker göra "jobba på det. Det går faktiskt. Och nu har jag dessutom en son som jag gärna vill ska lära sig redan från början att hantera misslyckanden på ett bättre sätt än vad jag gjort.

Lycka till med ditt projekt!

Din sufflé ser ju fantastiskt god ut. Jag har inte heller varken ätit eller provat att laga sufflé men nu när jag ser dina bilder blir jag faktiskt lite sugen på att prova. :-)

Mårtenssons kök sa...

Riktigt fina blev dom ju, så underbar känsla när man lyckas med något man haft lite ångest för:)
Och projekt, det gillar vi.

Anonym sa...

Jag har hört att man inte ska låta "grundsmeten" svalna innan man vänder ner vitorna, att det "alltid" skiter sig då, men du fick det att funka alltså? :)