onsdag 6 oktober 2010

Superenkel fiskgratäng


Receptet på den här fiskgratängen, hittade jag i en bok från Viktväktarna för 100 år sedan. Eller snarare 15 år sedan, och det var vid den tiden då jag började intressera mig för matlagning. Fram tills jag var runt 20 var jag helt ointresserad av mat. Det var bara något man måste pilla i sig för att slippa vara hungrig och nya maträtter ville jag helst inte prova.

Exakt vad det var som fick mig att ändra uppfattning minns jag inte, men att jag lyckades smaksätta en sås hemma i mammas kök vet jag blev något av en aha-upplevelse. Och så var det den här fiskgratängen. Den var så enkel att laga och smakade faktiskt som fiskgratäng brukar smaka. Trots att jag hade gjort den.

Att det är ett viktväktarrecept tycker jag är av mindre betydelse. Jag brukar använda vanlig mjölk och mer smör i min sås. Men den som vill hålla nere på kalorierna (det blir gott ändå!) kan naturligtvis laga gratängen enligt originalreceptet som kommer här:

Enkel fiskgratäng
4 portioner

400 g vit fiskfilé (t ex kolja)
4 tsk smör
3 msk vetemjöl
4 dl lättmjölk
1 tsk salt
1 krm vitpeppar
1/2 dl hackad dill
50 g riven lagrad ost

Sätt ugnen på 225 grader. Smält smöret i en kastrull och rör i mjölet. Späd med mjölken under omrörning. Låt såsen koka på svag värme 3-5 minuter. Smaksätt med salt och peppar och rör ner dillen. Lägg fisken i en ugnssäker form, skär den i fyra bitar om det är ett fiskblock (då tillagas den fortare i ugnen). Bred såsen över fisken och strö över osten. Gratinera rätten i ugnen tills den fått färg ca 10-12 minuter. Servera med pressad potatis och kokta grönsaker eller rivna morötter.

6 kommentarer:

Remsan sa...

Vi har också ätit fiskgratäng idag. Gott som bara den! Mitt intresse tror jag kom just av att jag började hjälpa till att laga eller smaksätta maten. Pappas och min matlagningslust väcktes samtidigt.

Erika - Bakglädje sa...

Smarrigt!
Jag var också helt ointresserad av mat när jag var yngre. Jag minns att när jag flyttade hemifrån så bjöd en kompis mig ofta på mat, vilket jag tyckte var väldigt smidigt, men hon har efteråt sagt att hon gjorde det för hon trodde inte att jag skulle äta något annars.
Mitt matlagningsintresse startade när jag fick barn och var tvungen att laga mat på vardagarna för att inte maten skulle serveras för sent, innan dess var det alltid min man som lagade mat. Han är väldigt duktig på att laga mat, så festligare måltider är det alltid han som lagar.

Anonym sa...

Hur många points är den på ?? tack på förhand Mvh Anette

Helena mitt i smeten sa...

Anette: Recept är gammalt och före points blivit uppfunnet, så tyvärr kan jag inte svara på det.

Anonym sa...

Det är 6 points - utan potatisen då.

Camilla sa...

Det är 6 points - ej inräknat potatisen då.