torsdag 12 mars 2009

Välkommen till hysteriska familjen!

Idag skulle jag göra mig till. Min käre O hade hittat ett recept på en tomatsoppa, som han ville prova. Den började jag laga och tänkte göra en lyxig efterrätt, för att se till att vi skulle bli mätta och nöjda. Jag hade hittat ett recept på
hallon och vit choklad brownies på den här fantastiska bloggen och stod mitt i bakandet tillsammans med lille E, när O ringer och säger att han blir en timme sen. Samtidigt vaknar lilla H från sin eftermiddagslur och då inser jag att det kan bli svårt att få till en tvårätters på egen hand. Till råga på allt ringer en kille, som ska köpa vår gamla tv. Han är på väg. Stressnivån stiger och E tröttnar på att hjälpa mig att baka. I stället skriker han från vardagsrummet att han behöver hjälp med att få in barnkanalen på tv. Grymtande går jag in till honom, men något är fel och jag kan inte heller få in kanalen. E börjar titta på något annat. Jag går tillbaka till köket och börjar skolla tomater. H sitter i sin barnstol och börjar bli uttråkad. Hon får några slevar att leka med, medan jag hackar lök och diskar mixerstaven. Tillslut måste jag avbryta och istället byta blöja på H och sedan amma henne. Vid det här laget är det väldigt varmt i lägenheten, för ugnen står uppvärmd och väntar på kakan som aldrig blir klar. Jag går återigen tillbaka till köket och börjar mixa tomatsoppa, med H på höften. Svetten lackar. Jag dukar, tar fram bröd och pålägg, fortfarande med H på höften, allt för att hålla henne nöjd och slippa skrik. Äntligen är det dax att börja äta. H är fortfarande hungrig så jag får göra gröt till henne. E slurpar i sig soppa och tack och lov tycker han den är god. Tyvärr hamnar mer soppa på bordet och hans kläder, än i hans mun. O kommer hem, slår sig ner och börjar äta. Stämningen är lite kylig. Han tycker soppan är jättegod. Det ringer på dörren. Killen som ska köpa tv:n är här. O tar hand om det där. När alla är klara med soppan återgår jag till att göra klar efterrätten. Smeten smakar underbart och förväntningarna stiger. Medan kakan står i ugnen blir det äntligen lite tid att sitta ner och ta det lugnt. En stund senare ropar O från köket. "Helena! Det händer nåt med kakan!" Jag rusar dit och ser en bränd, sorglig skapelse inne i ugnen. Jag blir tokarg och rusar ut i hallen och tar på mig ytterkläder. Jag går ut, promenerar rask bland virvlande snö och det kyler ner min ilska. Jag börjar känna mig dum. Det är ju bara en kaka. Jag vänder hem och möts av glada skatt när jag kliver in i lägenheten. H blir badad av E och O, det är det bästa hon vet. E kommer fram till mig och säger att jag inte ska vara så sur. Det viktiga är ju att man har roligt, inte hur saker smakar. Han är så klok min lille kille. När H har fått på sig pyjamas och börjar åla omkring på hallgolvet, går O in i köket och börjar stöka. En stund senare kommer han in i vardagsrummet och ropar "Mammas och pappas goda kaka!". Han har skurit bort allt det brända på kakan och smetat på vispad grädde och hallon för att få det att se lite godare ut. Vi sätter oss vid bordet och smakar på kakan. E och O säger att den är jättegod. Verkligen jättegod. De är så söta. Jag har en underbar familj och jag är inte sur längre. Inte det minsta.

Här är receptet på tomatsoppan. Om det är någon som vågar sig på att baka kakan, finns receptet här. Jag lär prova att göra den igen, men det får bli en dag då O inte jobbar över...

Tomatsoppa

4 portioner

½ gul, finhackad lök
2 msk smör
4 stora tomater
500g krossade tomater med basilika
½ kruka basilika
5 dl vatten
2 st grönsaksbuljongtärningar
1 msk tomatpuré
1 tsk salt
2 tsk råsocker
1 krm svartpeppar

Fräs lök i smöret i en gryta. Skolla tomaterna i kokande vatten i ca 1 minut. Dra av skalet på tomaterna och hacka dem i bitar. Mixa lök och tomater med mixerstav till en slät puré. Koka upp purén, tillsammans med de krossade tomaterna. Tillsätt vattnet, buljongtärningarna och tomatpurén. Smaka av med salt, råsocker och peppar. Låt koka i ca 5 minuter. Strimla basilikabladen och tillsätt dem strax före servering. Servera med gott bröd eller brödkrutonger.

3 kommentarer:

Josefine sa...

det var "lite kylig stämning"... hahahahahahaha.... herre gud.. det är så plågsamt hög igenkänningsfaktor.

Camilla sa...

Haha vilken härlig historia. Ja, du har en härlig familj! Puss på er...Camilla

Leila sa...

Vilken underbart söt sida! Tack för besöket hos mig! Marshmallow fondant är min nya favorit grej! =)